SB93776149 – Mörtsjö

Karta

Huvuduppgifter

RHF-id

SB93776149

Namn

Mörtsjö

Typ

Historisk plats

RAÄ-kategori

Samlad bebyggelse

KML-kategori

5 – Lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång

Geografisk data

Beskrivning

Väster om Djursland i östra kanten på Mörtsjön

Arkeologisk data

Beskrivning

Se respektive underobjekt för arkeologisk data

Status

Besökt, ej inventerad

Rapporteringsklar

Okänt

Rapporterad

Nej

Rapportreferens

–

Historisk data

Historisk beskrivning

Rakt västerut från Anstorp, ca en halvmil bort, ligger en vacker och rofylld plats vid Mörtsjöns östra spets. Vid sjön som också gått under namnet Hemsjön fanns för inte så länge sedan en by vid namn Mörtsjö. Byns ålder är oklar och den benämns på flera ställen som medeltida men jag har inte sett någon källa som stödjer det. Det måste dock anses för mycket troligt att det bott människor här sedan medeltiden och kanske ännu längre tillbaka. Det finns en berättelse om att det funnits ett tidigare medeltida Mörtsjö, åt nordost nära nuvarande gräns mot Örebro län, men att de husen flyttades till den plats vi idag känner som Mörtsjö. Det som talar för att detta stämmer är att det finns en mängd gamla husgrunder i det utpekade området och att flera torpställen senare byggts här. Torpen anlades ju ofta på redan brutna marker. Mörtsjö soldattorp (Mörtsjötorp) som bör ha uppförts som senast med indelningsverkets införande under 1680-talet ligger i det gamla området. Det som dock talar emot detta är att Mörtsjö pekas ut på sin nuvarande plats redan på en karta från 1637. En flytt skulle alltså i så fall ha skett innan detta. En gissning kan vara att något hus flyttats från området vid närkegränsen till den nuvarande platsen men då inte som en hel by och att detta sedan levt vidare och kanske förstärkts i folkmun. Mörtsjö tillhörde ursprungligen Svennevads socken tillsammans med gårdarna Tyrisfall, Djursland, Anstorp och Malma. Området som helhet kallades för Regna skate men hörde alltså formellt till Örebro höfvdingedöme, Skyllersta härad och Svennevads socken. När Boo Capel 1735 bröt sig loss och bildade en egen socken följde Mörtsjö med. Byn hade dock närmare till, och mer att göra med, Regna och kyrkoadministrativt hör Mörtsjö med omkringliggande torp till Regna så långt tillbaka som vi kan se. Undantaget är soldattorpet som även fortsättningsvis hittas under Svennevad och Boo. Det dröjer ända till 1877 innan området formellt blir en del av Regna socken och då finns även Mörtsjötorp i Regnas kyrkohandlingar. Byn som vi idag kommer ihåg och känner till bestod av fyra boningshus. Berget, Gammelstugan, Nystugan samt en undantagsstuga vid Berget och dessutom uthus och ladugårdar. Nämnda boställen är skyltade av Regna hembygdsförening. Det dyker dock upp ett mysterium när man börjar granska handlingar och kartor. Det fattas nämligen ett boställe. Mörtsjö är en äga om ett halvt mantal. (ett halvt hemman). Det är inget mått på den areella storleken på ägan utan på produktionskapaciteten som man som kronohemman fick skatta för. I vår första husförhörslängd från 1793 finns tre boställen här. Dom är naturligtvis inte namngivna så vilket boställe som är vilket kan man inte sluta sig till här. • I boställe A bor bröderna Eric och Anders med fyra systrar. De står här noterade som döttrar men det skiljer bara tolv år mellan de fyra och i kommande längder är felet justerat. • I boställe C bor Per Andersson med hustrun Kerstin samt en flicka och en piga. Flickan (ej dotter) heter också Kerstin (Ericsdotter) och hon återkommer senare i historien. • I boställe D bor Eric Andersson med hustrun Anna och fyra barn. Sonen Eric är den som följer oss vidare här. Mysteriet tar form när vi kommer till 1805-1809 års husförhörslängd då det finns fyra boställen i Mörtsjö. Boställe B har tillkommit och samtliga fyra boställen står för 1/8 mantal vardera. Det måste alltså ha funnits ett fjärde boställe här undantagsstugan exkluderad då denna inte byggts ännu. • I boställe A bor den ena brodern Eric kvar. Övriga syskon har flyttat men han är nu gift och har tre barn. I hushållet finns även dräng och piga. • Det nya bostället B bebos av Sven Nilsson med hustru och två barn • I boställe C har nu flickan Kerstin som nämns ovan gift sig med Anders Månsson som tagit över gården. Paret har dottern Sara. I hushållet finns också drängen Gustav som dock är struken med noteringen ”Landsvägen”. Ska man tolka det som om han gått på luffen..? • I Boställe D bor Anna kvar med nye maken Nils men sonen Eric Ersson har troligtvis redan nu tagit över ägan. Att det inte bara är fyra boställen utan också fyra ägor blir tydligt i en Skifteskarta från 1813/14. Det är från denna jag har inhämtat bokstavsindelningen till boställena. Här kan man tydligt se ägarskapet till fyra ägorna om 1/8 mantal vardera. • I boställe/äga A har Eric med familj flyttat till Tjällmo och andelen ägs nu av högvälborna friherrinnan fröken Sofia (Ulrika) Bonde på Bysta Fideikommiss. Om Bysta ägt denna andel även tidigare eller om man köper denna av Eric 1813 vet jag inte men jag har skäl att tro att skiftet av Mörtsjö nr. 1 görs just utifrån att Bysta i sitt behov av skog köper fastigheten nu. • Boställe/äga B ägs av bonden Sven Nilsson – ovan nämnd. • Boställe/äga C ägs av bonden Anders Månsson – ovan nämnd • Boställe /äga D ägs av bonden Eric Ersson – ovan nämnd Samtliga utom Friherrinnan Bonde bebor sina ägor. I boställe A bor nu drängen Anders med fru och tre barn och i nästa husförhörslängd står han angiven som ”brukare”. En person som brukar en annans äga. Att Bysta nu äger mark här är också förklaring till den stora mängd lämningar efter kolningsanläggningar som finns i området. 1825 flyttar ägaren av fastighet B, Sven Nilsson, till Klockaregården och in på bostället flyttar Anders Svensson med fru från Holmsjöhult. Det sker då en delning av ägan mellan Anders och överste Anckarsvärd på Bysta (Sofie Bondes make). Dokumentet över delningen finns bevarat. Jag har inte läst det så noggrant men jag skulle tro att Bysta tar skogen och Anders behåller jordbruks- och betesmarken. Längre in på århundradet så ligger alla fyra ägorna under brukare. Vid laga skiftet 1866 så är Mörtsjö ½ mantal fortfarande uppdelat på 4 åttondelar. Bysta har 2/8 = två gårdar (A och B). Eric Ersson äger fortfarande gården D men han har nu flyttat till Lindenäs. Den fjärde gården (C) tillhör änkan Kjerstin Ericsdotter som följt oss sedan hon som flicka av okänd anledning kom till hushållet och som sedan 1839 bor i Ingesgärde. Brukarna verkar under kontrakt och byts ofta ut och via kyrkohandingarna går det inte att få någon överblick över vilka de olika hushållen är då hela sidor ibland strykts på grund av avflyttning. Den här ordningen följs ända in på 1930-talet så långt som vi har tillgång till kyrkböckerna idag. En av gårdarna ägs under senare tid av Anders Eriksson i Gåsnäset. På 1850-talet har undantagsstugan förmodligen byggts. I handlingarna finns nu två inhysta änkor med barn på en sida. Bägge noteras som utfattiga. Det finns fortfarande fyra gårdar under brukare så det ursprungliga mysteriet kvarstår. Men i längden för 1862-1885 finns bara tre boställen kvar. En av gårdarna noteras nu som ¼ mantal och har alltså ihopslagits med en annan. Bör alltså vara A och B. Härunder finns också de inhysta änkorna. Undantagsstugan är en mindre stuga belägen i vinkel alldeles bredvid Bergstugan. Den kallas senare för Lovisastugan efter en änka som bebodde stugan. Därav drar jag också slutsatsen att Mörtsjö Berget är den sammanslagna gård om ¼ mantal som ägs av Bysta. Via kyrkböckerna kommer jag dock inte till någon lösning på mysteriet med det fjärde bostället men efter en gjord fältstudie i området kanske man kan komma fram till gåtans svar. Vi hittar nämligen två husgrunder till. Bägge finns även markerade i Fornsök. Söderut vid vägen längst in i viken finns ytterligare en husgrund med spisröse. Den husgrunden som ligger på en liten höjd är dock för liten för att ha varit hemmansbostad och jag har en välgrundad teori om att detta är den smedja som pekas ut på en annan (felaktig?) plats i Fornsök. Det överdrivet stora spisröset i den lilla husgrunden talar för detta samtidigt som man på Fornsök kan läsa att smedjan lagts in utan fältstudie utifrån en kartuppgift. Cirka 100 meter sydöst om övrig bebyggelselämning hittar vi ännu en husgrund. Inventerad av Arkeologicentrum så sent som 2021. Till skillnad från övriga boställen på platsen är denna oskyltad och därmed namnlös. Denna stämmer bättre med att vara det fjärde bostället. Den är tillräckligt stor och innehåller ett spisröse. Det ligger också på ”Bysta-sidan” av Mörtsjö så min teori är att detta är det fjärde bostället i Mörtsjö. Vidare studier får utvisa om teorin stämmer.   På Mörtsjös ursprungliga ägor har det också funnits andra boställen. De tidiga är Rågbråten vid nya Närkegränsen och Hinnerstorp vid sjön Hinnern (senare under Malma) samt naturligtvis Mörtsjötorp (Mörtsjö soldattorp) beläget upp mot den nya Närkegränsen. Under tidigt 1800-tal tillkommer Långsjötorp väster om Mörtsjö och Johannisberg vid Närkegränsen som jag trodde var ett nyare namn på Rågbråten. De två boställena existerar dock parallellt under decennier. Senare under 1800-talet Emtsätter, Gustavsberg och Säldfallet/Särfallet (På häradskartan Svärdfallet) i det nordvästligaste hörnet. Precis på gränsen men ändå på Regnasidan låg Stafhällen. Till Mörtsjö hörde även Motala mellan Anstorp och Djursland. Det dyker också upp några andra namn under Mörtsjö ägor i kyrkoböckerna som jag inte kan placera. Krogen (1818-1824) och Fredriksberg (1862-1885) mot slutet av århundradet. Den nuvarande vägen norr om sjön löper genom vidsträckt åkermark mot nordväst. Historiskt gick vägen längre från sjön och marken där nuvarande väg går var åkermark. Vägen mot Anstorp markeras på en karta från 1794 som Regna kyrkoväg. I Mörtsjöbäckens sträckning mot Storsjön gick tidigare Malmavägen. I en naturskön kanjon låg Mörtsjösågen fram till 1870-talet (Gustav E Olsson) och strax därefter gick vägen över bäcken och fortsatte på Storsjöns västra sida. Vägen finns i stora delar kvar. Ytterligare en väg tycks ha funnits från Mörtsjö i sydöstlig riktning. Vid sjön söder om byn fanns en bysmedja, tidigare nämnd. I de gamla kyrkohandlingarna finns många människor noterade i Mörtsjö. Pigor och drängar avlöser varandra tätt så det är svårt att bestämma folkmängden vid en viss tidpunkt. 1793 bor ca 15 personer i Mörtsjö. Det ökar till ca 25 under början på 1800-talet när ytterligare ett boställe tillkommer. Med både barn, drängar och pigor tycks det ha varit den ungefärliga folkmängden under århundradet. En senare ögonblicksbild från den sista tillgängliga kyrkohandlingen säger att 13 personer bebodde Mörtsjö 1932. Under de tidiga krigsåren sker en utflyttning från byn och i början på 40-talet finns bara boende i Gammelstugan kvar. Det är Arne Hellmark med familj som är de sista boende i byn. Utdrag ur Regna hembygdsförenings julkalender på sociala medier: ”1951 packar även Hellmark ihop sitt bohag och Expressen är där för ett reportage. Reportern skriver att familjen in i det längsta kämpat mot ensamheten i skogen, utan el och dåtiden bekvämligheter. Det var ”det fruktansvärda avståndet”, främst till skolan, som drivit iväg byborna och nu även Hellmarks samt svårigheter att driva jordbruket.” Husen står kvar och förfaller. Sporadisk utnyttjas dom som bostäder för skogsarbetare men 1968 fattas beslut att elda upp dem som en brandövning för brandkåren. Undantagsstugan lämnas dock kvar. 1998 lämnas dock elden osläckt i stugan vid en svampplockartur och den sista kvarvarande bostaden i Mörtsjö brinner till stora delar upp varefter resterna rivs. Nu finns bara två uthus kvar av den lilla en gång så livaktiga lilla byn. Platsen används ibland för samlingar och uppe på berget finns en grillplats anordnad. I boken Fyra systrar berättar, Minnen från Regna och Brevens (Janne Ståhl Text 2006) berättar Aina Ståhl om Mor Sara i Mörtsjö. En kärnfrisk 90-årig kvinna som berättade om möten med Näcken, flygande häxor och själva den onde. Det berättas också att Sara en gång passade på att föda barn medans degen jäste. När födseln var klar så fortsatte hon att baka så att degen inte skulle gå till spillo. Den Sara jag kan hitta i handlingarna är Sara Lisa Andersdotter, född i Mörtsjö 1839. Bengt Nordström inför torpvandring i oktober 2025

Källor

Regna kyrkoarkiv Lantmäteriets historiska kartor

Bild

Bild saknas.

Besökshistorik

Inga registrerade besök.